Koslakt i Indien

I denna översikt ser du den procentuella fördelningen av vegetarianer (grön) och icke-vegetarianer (röd) i Indien. Särskilt i norr, öster och söder av landet dominerar andelen människor som äter kött tydligt.
Slakt av nötkreatur i Indien

Den ökande köttkonsumtionen i Indien
Konsumtionen och produktionen av kött i Indien växer stadigt. Anledningen: allt fler människor äter kött som ett tecken på välstånd. Även hinduer, som ursprungligen tillskrevs en vegansk livsstil, konsumerar allt mer kött. Förutom växande välstånd finns det också en ökande kulturell mångfald i den indiska befolkningen.
Förutom hinduism och buddhism finns det många andra religioner i Indien, såsom kristendom och islam. Numera bor den tredje största muslimska befolkningen i Indien. Dessa religioner konsumerar kött från getter, bufflar eller nötkreatur, vilket totalt sett leder till färre vegetarianer i Indien än vad som ofta antas.
Denna grafik över fördelningen av köttkonsumtion i Indien visar att köttkonsumtionen i Indien är mer utbredd än vad som tidigare antagits. Ju starkare rött, desto högre köttkonsumtion!

Förekommer slakt av nötkreatur verkligen i Indien?

Numera räknas Indien som en av de största nötköttsproducenterna i världen. Som jämförelse: I EU produceras cirka 8 miljoner ton nötkött årligen. I Indien är det 4,3 miljoner ton kött. Nötkött i Indien konsumeras alltså inte bara, utan produceras nu också i stor skala. De flesta slakterier i Indien finns i söder (Chennai) och i norr (Uttar Pradesh och Kolkata). Från dessa platser kommer till och med 50% av köttet för export till Qatar och Saudiarabien. Varför? Slakten av djuren sker enligt exakta föreskrifter som är förankrade i islam. Endast om köttet är “halal” äts det också i islamiskt präglade platser som Qatar.

Slakt: Betydelsen av halal kött

Slakten av friska djur ärreligiöst motiverad inom islam och judendom. Både i Koranen och i Tora finns ett förbud mot konsumtion av as och blod. Enligt religiös uppfattning finns själen i blodet. På denna grund finns föreskriften att djuret ska förlora största möjliga mängd blod under slakten och den efterföljande behandlingen av köttet.

Det finns också exakta föreskrifter för hur slakten ska gå till. Vid slakten skärs vanligtvis halspulsådrorna, halsvenerna, luftstrupen och matstrupen av på det levande djuret utan föregående bedövning. Eftersom ryggmärgen förblir intakt, fortsätter muskelaktiviteten och en stor del av blodet pumpas ut ur kroppen. Vid korrekt utförande dör djuret inom några sekunder, eftersom djurets lidande vid denna slakt ska hållas så lågt som möjligt.

Efter slakten sker en efterbehandling av det döda djuret, vid judisk slakt sker en tvättning och saltning av köttet samt en köttinspektion. Här kontrolleras köttet och organen för hälsa, man letar efter sjukdomar, tumörer och oregelbundenheter som skulle göra köttet orent. Först efter en framgångsrik efterbehandling är köttet “kosher” inom judendomen eller “halal” inom islam och lämpligt för konsumtion.

Varifrån kommer djurhudarna som vi använder till våra Gusti-läderprodukter?

Filmer från Peta visar hur kor kidnappas och förs till Bangladesh för att sedan återvända till Indien som hud. Denna handel är knappt tillämplig på 15% av det totala nötlädret i Indien. Istället produceras hudarna oftare på plats och bearbetas också där.

Allt oftare skickas kött och hudar dock även i konserverat (saltat) tillstånd från EU och Sydamerika till Indien. Köttproduktionen i EU eller Sydamerika främjas. Således kan en konserverad hud ibland till och med vara billigare än en hud från Indien. Därför kommer priserna för hudar på rålädermarknaden sannolikt att sjunka på lång sikt.

Hur djuret slaktas beror alltid på köttkonsumenten. Det kött som produceras i Indien skickas till exempel till Qatar och är därmed i stort sett halal. I södra Indien, där många kristna bor, äter man dock köttet precis som vi gör i Europa och Tyskland. Import av konserverat kött från Europa är därför ingen sällsynthet.

Slakt av djuren

Vid slakt av djuren i Europa och Sydamerika dödas nyttodjur genom blodtappning. I Tyskland får till exempel endast utbildade slaktare utföra slakten i enlighet med exakta föreskrifter. Djuren får endast slaktas efter lämplig bedövning där de högre hjärnfunktionerna stängs av.
Det finns olika metoder, såsom användning av speciella slaktpistoler (för djur med stark skallben), elektrisk bedövning (för mindre nyttodjur) eller användning av bedövande inertgaser.

Man vill därmed hålla djurets smärta låg. Trots att föreskrifterna följs finns det alltid fall där djuren av olika skäl inte bedövas tillräckligt. Efter bedövningen hängs djuren upp och i nästa steg sticks de. Slaktaren skär då upp blodkärlen på djurens hals. Djuren dör genom den omedelbara blodtappningen och därmed syrebristen på kort tid.

Gusti Leder mot djurplågeri: Varför vi ändå arbetar med djurhudar

Vi på Gusti Leder fördömer både slakt och skäktning lika mycket, eftersom båda varianterna trots alla föreskrifter är förknippade med djurens smärta och rädsla. Köttkonsumtion dödar liv! Vi stöder både minskning av köttkonsumtionen och en fullständig avhållsamhet. Ökningen av köttproduktionen och köttkonsumtionen i Indien är inga önskvärda utvecklingar!

Varför vill vi ändå arbeta med djurhudar? Våra produkter skapas från en avfallsprodukt från köttindustrin. Oavsett om det är skäktat i Indien eller slaktat i EU och importerat till Indien, dödas inget djur för sin hud. Om det vore så skulle en väska kosta 800€ och inte 80€. Ett nötkreatur väger 800-1200 kg, varav 85% är kött och resten hud och ben. Den hållbara bearbetningen av naturliga resurser är något vi kan stå för.

Vid tillverkningen av våra läderprodukter återvinner vi en biprodukt från köttindustrin, som annars skulle kastas bort. Vårt läder är därför en hundraprocentig återvinningsprodukt.